cornelia ♡ cheer

Något som jag funderat väldigt mycket på det senaste handlar om hur många människor spenderar sina liv. Vad de väljer att lägga sin tid på och om de verkligen mår bra i sin livssituation. När jag kollar mig omkring så får jag känslan av att i stort sett det mesta av vår tid går åt till att göra s.k. "måsten", d.v.s. saker som vi egentligen inte njuter av att göra utan endast känner att vi borde göra på grund av samhällets press. Om vi tänker oss frågan "Hur skulle en dag i ditt liv se ut om du fick välja helt fritt?" så tror jag knappast att svaren skulle stämma överens med hur verkligheten ser ut. 

 

Många människor lever i ett ständigt rullande ekorrhjul. Det mesta gör vi för att framtiden ska bli bättre, för att vi känner att vi måste, men frågan är, hur vet vi om den där "framtiden" som vi hela tiden strävar mot faktiskt kommer? Vad är det vi jobbar för? Ett bättre liv? NÄR tror vi att vi uppnår detta s.k. "bättre liv"? Tänk om det aldrig blir bra? Tänk om det inte finns någon mening med att stänga av nu och göra saker vi egentligen inte vill för att det ska bli bättre sen, när vi inte ens vet vad ordet "sen" betyder?

 

Jag förespråkar absolut inte en hedonistisk levnadstyp, d.v.s. en person som endast strävar efter att uppleva njutning och undvika smärta i nuet. En sådan person fokuserar inte alls på att göra saker för framtiden. Hedonisten riskerar även att tappa motsatsförhållandena och egentligen är denna levnadstyp omöjlig i praktiken då livet inte kan innebära ständig njutning. Vi måste uppleva de mindre roliga sakerna också så som hat, ha tråkigt, sorg, konflikter osv också, annars lär vi oss inte uppskatta de bra stunderna i livet.

 

Många människor lever i en bedövning. Vi bedövar våra känslor och lever i ett repitionsmönster varje dag utan att ifrågasätta varför vi gör det. Vi stänger av. Frågan är, vad är det för liv? 

Om vi visste att vi endast hade en månad kvar att leva så skulle vi självklart leva helt annorlunda, men samtidigt går det inte att tänka så eftersom vi i den situationen antagligen skulle släppa allting och bara göra det vi mår bäst av. Vi skulle släppa framtiden helt, vilket jag inte anser är bra heller. Men ett tidsbegränsat liv innebär inte att vi tar vara på tiden på ett annat sätt, för livet är ju redan tidsbegränsat. Vi VET att vi inte kommer leva för evigt, vi vet bara inte NÄR slutet kommer. Om vi däremot VISSTE när livet tog slut, hur skulle vi välja att leva då? Kanske borde man utgå från det man svarar på den frågan. 

 

Lycka handlar om en balans mellan den hedonistiska levnadstypen och ekorrhjulet. Att känna sig nöjd och tillfredställd med livet i nuet samtidigt som man strävar framåt och utvecklas som människa. En forskare beskrev lycka utifrån fyra människotyper som han kännetecknade som hamburgare:

 

Den första hamburgaren var skräpmatshamburgaren, denna hamburgaren skulle vara otroligt god men onyttig, dvs. den skulle ge en fördel för nuet men en nackdel för framtiden. Detta kännetecknar en hedonistisk människa som ständigt strävar efter att uppleva njutning och undvika smärta i nuet. 

 

Den andra hamburgaren skulle vara en vegetarisk hamburgare som var otroligt nyttig men fruktansvärt äcklig, d.v.s. den skulle vara en nackdel för nuet, men en fördel för framtiden. Detta kännetecknar en människa som lever i ett ständigt rullande ekorrhjul, dvs endast strävar efter att må bra i framtiden. 

 

Den tredje hamburgaren skulle vara den värsta hamburgaren av dem alla då den skulle vara både onyttig och äcklig, dvs den skulle vara en nackdel både för nuet och för framtiden. Detta kännetecknar en människa i depression. En människa som inte känner någon mening varken för framtiden eller i nuet. 

 

Utöver dessa hamburgare så funderade han på en idealisk hamburgare som skulle vara lika god som skräpmatshamburgaren och lika nyttig som den vegetariska hamburgaren. En hamburgare som skulle ge fördelar för båda nuet och för framtiden. Detta menade han beskrev den lyckliga människotypen, d.v.s. en människa som känner mening och njuter av livet i nuet men samtidigt strävar efter att må bra i framtiden. 

 

Lycka handlar alltså om att hitta en balans mellan dessa två levnadssätt, men HUR gör man det? Först och främst tror jag det är viktigt att ifrågasätta varför man har valt att leva som man gör, varför man gör det man gör och vad man vill uppnå med det. Det är även viktigt att fråga sig själv vad man vill ha mer av i sitt liv och fundera över hur man kan förändra sitt liv för att det ska bli så bra som möjligt. Det gäller att fokusera på det som känns viktigt och utgå ifrån att man ska må bra både i framtiden och i nuet. Det finns absolut ingen mening med att bara leva på och göra saker för att man måste när man egentligen inte ens vet varför man gör det eller för att man inte mår bra. Stäng inte av dina känslor, känn efter.